AVELSSTRATEGI
För Strävhårig vizsla

Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling

Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Jägare korsade då den korthåriga vizslan med strävhårig vorsteh för att försöka få fram en tåligare hund. Rasen är ännu inte riktigt genetiskt homogen och pälskvalitén varierar. Den är även i hemlandet långt mindre spridd än korthåret.

Beskrivning av nuläget för rasen

Idag används den strävhåriga vizslan på samma sätt som den korthåriga, dvs som stående fågelhund och som apportör både på land och i vatten. Men den används också vid småviltsjakt och stötjakt, samt vid eftersök på skadeskjutet vilt. Till sin karaktär ligger den närmast den korthåriga vizslan.
Svenska vorstehklubben ansvarar för avelsverksamheten med strävhårig vizsla i Sverige. Avel och uppfödning skall också ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler och till hjälp finns de rasspecifika hälsoprogram som utarbetats.
Informationen har hämtats från SVK:s rasenkät 2002 (3 svar av 3 möjliga; alltså 100 %), rasmonografin ur Sund Hundavel (1996), jaktprovsstatistik, samt SVK:s exteriöransvarige Ann Carlström. Se även avelsstrategin för korthårig vizsla.
1. POPULATION

Genetisk variation

Det är av mycket stor vikt att se till att rasen har en stor genetisk variation. En hög inavelsgrad innebär en dubblering av gener (ökad homozygoti). Dubblering av gener medför att gener förloras. Även gener med negativ inverkan dubbleras. Genetisk variation är en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla (förvalta?) rasens egenskaper och funktion och bibehålla en god hälsa.

Hanhundsanvändning

Ett viktigt verktyg för att hålla en låg inavelsgrad i rasen är att begränsa användandet av varje enskild hanhund. Därför bör en hanhund ej vara far till mer än 5 % av hundarna i sin generation (5 år), eller till mer än 25% av de hundar som registreras/år under sin livstid. I en så pass numerärt liten ras som den här kan inte ovanstående följas till punkt och pricka, men skall ändå tjäna som ett riktvärde.
Totalt 3 importer av strävhårig vizsla har skett, en vardera år 2000, 2001 och 2002. Ingen avel har bedrivits.
Målsättning
Om avel bedrivs är målet att ligga på ca 1 % inavelsgrad över 5 generationer. De kunskaper vi har idag tyder på att en inavelsgrad på ca 1 % eller strax däröver inte leder till någon större risk för tillkommande genetiska skador.
1. HÄLSA

Höftledsdysplasi, HD

Av SKK fastställt hälsoprogram beträffande HD

En individ är röntgad med grad E. Den strävhåriga vizslan kan förväntas ha liknande HD-frekvens som korthårig vizsla.
För att minska frekvensen HD krävs att man i avel förutom SKKs hälsoprogram tar hänsyn till HD-statusen hos alla i den kull ur vilken föräldradjuren kommer samt avkommans status. Men med en så pass numerärt liten ras går det i nuläget dock inte att ta full hänsyn till HD-statusen hos t ex den kull ur vilken avelsdjuren tas. Det finns helt enkelt inte tillräckligt antal djur till det. Ju fler djur som röntgas desto säkrare blir emellertid urvalet av avelsdjur.
Målsättning
Till en början att alla eller så gott som alla individer HD-röntgas, för att kunna bedöma HD-statusen i rasen.

Övrigt

Då det endast finns 3 individer går det inte att göra någon utvärdering. Det finns dock anledning att vara uppmärksam på de sjukdomar/defekter som även förekommer på korthårig vizsla. En individ har "short ulna". Ärftlighet ej fastställt, men kan inte heller uteslutas.
Målsättning
I nuläget gäller det att notera eventuella sjukdomar för att kunna bevaka förekomsten. Avel med friska individer är särskilt viktigt.
3. MENTALITET

Jaktegenskaper

Ingen start på jaktprov har skett.
Alla individer används till jakt enligt rasenkäten.
Målsättning
Att hundarna startas på jaktprov.

Uppförande/mentalitet

En av de tre hundarna är avlivad då den mentalt var för instabil och rädd. Den har inte heller uppfyllt ägarens förväntningar just pga mentaliteten.
Målsättning
Hundar som inte är tillgängliga eller rädda och "pipiga", stressade hundar är inte acceptabelt. SVK genomför idag mentalbeskrivning för att kartlägga hundarnas mentalitet. Detta görs som en fristående test men är ännu ej tillräckligt omfattande. Som komplement behövs ett verktyg för registrering av oönskat beteende i samband med jaktprov vilket klubben skall verka för (klart 2005).
4. EXTERIÖR OCH FUNKTION
Utmärkande för rasen är pälsfärgen (olika nyanser av gulrött; "semmelgelb", ungefär färgen på en småfranska) med samma eller mörkare färg på ögon och nos, samt en helt horisontell överlinje och parallellitet mellan nosrygg och skalltak. Det som skiljer strävhårig vizsla från korthårig är främst pälsen men i någon mån även en robustare kroppsbyggnad. Därutöver ska strävhåret ha något kortare öron än korthåret.
Ingen strävhårig vizsla är utställd i Sverige.
Målsättning
I övriga länder med strävhårig vizsla är pälskvalitén ett problem. Det finns alltså anledning att vara extra uppmärksam på det även här. När det gäller exteriör finns det idag dock inte något sätt att tillförlitligt mäta och utvärdera vare sig försämring eller förbättring av exteriöra detaljer eller mentalitetens betydelse för prisvalören. Målsättningen på såväl kort som lång sikt blir därför att genom information till ägare och uppfödare informera om de faktorer vilka är väsentliga för en förbättring av hundarnas exteriör.